Tidrapportering som verktyg för balans mellan jobb och fritid

‘Working 9 to 5, what a way to make a living’, Dolly Parton var före sin tid under 1980 när hon förespråkade flexibla arbetstimmar. Idag har kontorsarbetarnas strikta scheman fått en högre flexibilitet. Men för att behålla balansen mellan jobb och fritid är det viktigt att alla medarbetare håller koll på sin arbetstid. För att kunna göra det krävs tidrapportering.

Först och främst, låt oss komma överens om en sak: det är inte bara millennials som önskar mer flexibla arbetstider. Varje generation drömmer om en sund balans mellan jobb och fritid, men millennials är de mest aktiva i att kräva det från sin arbetsgivare. De önskar helt enkelt mer tid för ett liv utanför jobbet. Kontroversiellt nog, så är det också samma grupp som sliter med att släppa jobbet på fritiden, vilket utsätter dem för högre risk för stress och utbrändhet. Därför erbjuder attraktiva arbetsgivare inte bara skräddarsydda arbetstider, de försäkrar sig också om att medarbetarna har rätt verktyg för att lyckas.

Flexibilitet som förutsättning

Tidigt under 2022 intervjuade SD Worx och Protime runt 5500 anställda från 10 europeiska länder för att få en insikt i hur de administrerar sin arbetstid. Strax över hälften av europeiska arbetstagare (53%) uppger att de har flexibla arbetstider. Finland, Tyskland och Nederländerna ligger i täten. Dessutom visar resultaten att en stor del anser att flexibla arbetstider är den viktigaste aspekten när de väljer arbetsgivare.

Top 3 countries where employees prioritise worktime arrangements

Vilka är nackdelarna?

Men all den här flexibiliteten har en nackdel. Att upprätthålla en sund balans mellan jobb och fritid är inte så lätt för alla. Vår forskning avslöjar att många anställda upplever att de jobbar fler timmar än de blir betalda för, och har svårt att koppla bort jobbet när de är lediga. Till exempel svarade 41% i undersökningen att de läser arbetsrelaterade mail eller svarar på jobbrelaterade telefonsamtal efter arbetstid. I Norge är det så högt som 56%, vilket är en stark kontrast till Tyskland där endast 3 av 10 arbetstagare engagerar sig i jobbrelaterade ärenden efter arbetstid. När det gäller övertid ligger Frankrike i framkant (56%), följt av Belgien (53%) och Nederländerna (53%).

Kontroll eller balans?

Ett effektivt verktyg för att upprätthålla eller återställa balansen mellan jobb och fritid är tidrapportering. Den fungerar lite som en pulsmätare: den visar när dina anställda pushar sig själva för hårt, eller när det finns utrymme att göra mer. Målet är att uppmuntra självledarskap hos de anställda, inte att etablera kontroll hos ledarna, som många kanske tror. Denna tro att kunna kontrollera sina anställda är något som levt kvar sen gamla tider när arbetstagare stämplade vid arbetsdagens början och arbetsdagens slut. Dagens tidrapportering möjliggör och upprätthåller en sund balans av jobb och fritid, vilket siffrorna visar. Detta gäller speciellt tjänstemän i Nederländerna (63%) följt av tjänstemän Norge och Tyskland (57%)

Alla har nytta av tidrapportering

För anställda innebär tidrapporteringsverktyg chans till bättre samarbete mellan individer och team, så att ingen känner stress på grund av för hög arbetsbelastning. Samtidigt är datan i tidrapporteringen en effektiv indikator för ledare som då kan säkerställa att deras mål och KPI:er är så genomförbara som de först trodde. Det gör det mycket lättare att estimera hur lång tid en viss aktivitet tar att genomföra. Utöver det, hjälper tidrapportering även ledare att stödja sina medarbetares balans mellan jobb och fritid. I långa loppet är alla vinnare.

Ge medarbetarna frihet att styra sin tid

Att ge anställda friheten att administrera sin egen tid, och ge dem verktyg som underlättar, kan ha stor inverkan på balansen mellan jobb och fritid. Juridiska begränsningar gör det svårt att nå maximal flexibilitet i arbetstid, men dörren dit har helt klart öppnats. Vem vet, när flexibilitet är det nya normala kanske fler företag börjar överväga en 4-dagars arbetsvecka?

Oavsett hur framtiden ser ut, krävs det att du som arbetsgivare använder flexibilitet som en konkurrensfördel, om du vill vara en attraktiv arbetsgivare som får, och behåller, de bästa talangerna.