Sponsor The Spark: Kari Marthe hoppar fallskärm

Fick fallskärmshoppning sponsrad av SD Worx 

När vi kliver utanför vår komfortzon blir vi mer lösningsorienterade och kreativa och vi växer som människor. Därför har vi sponsrat några utvalda kollegor för att testa en aktivitet de aldrig har provat förut, för att se hur mycket glädje som kommer av att utmana sig själva. Kommer det att skapa ringeffekter i andra delar av livet? 

 

Läs mer om vårt initiativ Sponsor The Spark här.

När vi pratade med applikationskonsulten Kari Marthe Rækstad Hansen om hennes erfarenhet av att hoppa fallskärm har det gått några månader sedan det hände. Hon har alltså haft gott om tid att bearbeta och fundera över upplevelsen. Vi var särskilt spända på hur det var att hoppa ut ur planet, för i intervjuarens huvud visualiseras en rädd bild med tusentals nerver i full gång. 

Fick göra två försök innan fallskärmshoppet kunde genomföras

Kari Marthe berättar att de fick göra två försök innan fallskärmshoppningen kunde genomföras. Första gången var det för dåligt väder och allt fick ställas in. Nerverna också. Åtminstone lades de på is ett tag. Ofta kan det nästan vara värst – väntetiden. Men Kari Marthe var verkligen inte så nervös innan. Det var värre med omgivningen, enligt henne själv. Hon var förstås upprymd, men när de reste för andra gången och hoppades på bra väder var det nästan som att hon inte trodde att det skulle vara möjligt den här gången heller. Där hade hon fel – vilket hon insåg när de plötsligt satt på planet på väg upp. "Nu händer det faktiskt", minns hon att hon tänkte. 

200 km i timmen mot marken 

Kari Marthe berättar att hon länge har trott att hoppa med fallskärm kunde vara kul, men det har aldrig blivit till action. Inte förrän nu, när möjligheten dök upp med Sponsor The Spark. 

– Jag var exalterad, men jag fick ingen panik. Jag var lugn innan jag hoppade och vi fick tydliga instruktioner från instruktörerna. Det var bara att göra som jag blev tillsagd. Och plötsligt var vi ute, det fanns ingen väg tillbaka. Det försvann när vi väl var i luften. Den gick i 200 km/h och plötsligt stod det en fotograf precis framför mig som fotade, säger hon och skrattar. 

Först då insåg hon hur högt upp hon var 

Kari Marthe berättar att när de drog fram fallskärmen blev allt runt omkring henne tyst. Det var först när hon tittade ner som hon insåg hur högt upp de var. Sedan dess gick det lugnt utför och det var bara att njuta av omgivningen. Den största sparken kom nog efteråt. "Det var då jag började skaka", säger hon. 

– När jag var mitt uppe i det var adrenalinet på topp och jag gjorde bara som jag blev tillsagd. Det var en rejäl urladdning efteråt, men jag hade gjort det igen om tillfället dök upp. 

Kan stryka fallskärmshoppning från hinklistan 

Kari Marthe klappar sig själv på axeln för utförandet. Fallskärmshoppning var långt utanför hennes komfortzon, men hon säger att det är roligt att ha gjort det. Och hon lyckades faktiskt njuta av upplevelsen. 

Och med det kan hon och de andra hopparna kryssa av "checken" för fallskärmshoppning på sin hinklista. De har bokstavligen känt på kroppen att det inte är så farligt att kasta sig in i saker. Vare sig det är på jobbet eller i privatlivet. 

Vill du läsa fler deltagares berättelser från Sponsor The Spark? Läs om Eveline som fick sponsrade simlektioner och Tina som fick sponsrade pianolektioner.