HR

Det finns goda skäl för organisationer att arbeta proaktivt med ohälsa och från och med den 1 juni 2021 är det till viss del tvingande då nya föreskrifter gällande arbetsanpassning träder i kraft. Syftet med de nya föreskrifterna är att det ska vara lättare att göra rätt, fler ska erbjudas arbetsanpassning för att på så sätt förebygga och undvika sjukfrånvaro och långa sjukskrivningar. 

Forskningsfältet är rörande överens, redan 1954 förklarade Abraham Maslow att anställda som varken är nöjda eller motiverade presterar sämre och stannar i regel inte särskilt länge på en arbetsplats. Utmaningen är att det inte finns en mirakelmetod som fungerar för alla anställda; människor är komplexa och vi motiveras av skilda faktorer. Det som motiverar kan vara allt ifrån ledarskap, sociala faktorer, karriärmöjligheter, lön och syfte – för att nämna några parametrar. 

Under Coronakrisen används ord som permittering och varsel frekvent, ord vi annars ser när större företag har ekonomiska svårigheter eller när politiker vill förändra välfärdssystemet. Under de senaste veckorna har regeringen lämnat in flera ändringsförslag, s.k. propositioner, för att minska en potentiell lågkonjunktur och minska smittspridningen av Coronaviruset (covid-19). Förslagen förändrar tillfälligt betydelsen av flera av de tidigare nämnda orden.

Kompetensutveckling är en viktig del i anställningen och påbörjas redan när medarbetaren skrivit på ett anställningskontrakt. Eftersom tid är en bristvara är en digital preboarding med digitaliserade utbildningar ett kostnadseffektivt och applicerbart verktyg, såväl för ansvariga chefer som för anställda som omfattas av utbildningsinsatserna.

För de allra flesta är digitalisering ett begrepp som är utnött sedan länge. Men det är vår tids kanske mest betydelsefulla förändring och en drivande orsak till många av de förändringsprocesser som omger oss. Digitaliseringen påverkar och förändrar vår vardag, samhälle, och köpbeteenden i ett högt tempo. – De som inte hänger med kommer sannolikt att få problem att upprätthålla konkurrenskraften.

Spenderar ditt företag mycket tid på att hantera papperskvitton och andra manuella, tidskrävande löneuppgifter? Då är tiden mogen för att flytta till ett helautomatiserat och dynamiskt lönesystem som frigör värdefull tid för dina anställda och som sparar stora kostnader.

Detaljhandeln är den bransch som anställer flest unga av alla branscher, men få ser detaljhandeln som en långsiktig arbetsplats. Istället ses den ofta som en ”genomgångsbransch” med hög personalomsättning, sämre anställningsvillkor, eller som ett bra deltidsjobb under utbildningstiden med möjlighet att jobba extra på kvällar och helger. Samtidigt sker en stor strukturomvandling som innebär att detaljhandeln behöver ny kompetens inom t.ex. IT, logistik och juridik men konkurrensen om talangerna är stor.

Digitaliseringen av HR-lösningar ger dig möjligheten att skapa nya mätvärden och få fram analyser. Den värdefulla informationen ger ditt företag en konkurrensfördel och stärker er medarbetarupplevelse. 

Den psykologiska tryggheten förbättrar resultatet och stöder innovationer. Men vad innebär det i praktiken?

Dagens ledare är inte längre en auktoritet som sitter inlåst på ett kontorsrum, bakom ett skrivbord utan en jämställd medlem i ett team. För hen är sårbarhet inte en svaghet utan ett effektivt verktyg i ledarskapet. 

Spenderar du och dina kollegor onödigt mycket tid på manuella uppgifter och pappersarbete? Ser du att det finns potential för effektivisering och automation av repetitiva arbetsuppgifter? Då kan det vara dags att byta lönesystem. Men hur får man ledningen att göra en sådan investering? 

Under 2020 och 2021 slog coronapandemin hårt mot detaljhandeln och förändrade på många sätt branschen i grunden med betydligt färre kunder i omlopp i butikerna. Men utöver det rådande läget med en global pandemi – vilka andra HR-utmaningar står egentligen detaljhandeln inför 2022?