Balans mellan arbete och privatliv är en av dagens mest avgörande faktorer när det gäller att attrahera och behålla talanger. Kampen om talang har inlett en ny era av flexibilitet på arbetsplatsen, vilket leder till diskussioner om 4-dagars och kortare arbetsveckor. Resultaten har varit lovande i vissa sammanhang, men är det genomförbart för din organisation?
• Komprimerade timmar: anställda arbetar samma antal timmar per vecka som en 5-dagars arbetsvecka, men komprimerad till 4 dagar (t.ex. 4 arbetsdagar à 10 timmar).
• Minskad tid: i vissa försök ledde en kortare arbetsvecka för samma lön till ökat välbefinnande på samma produktivitetsnivå – men resultaten är varierande.
Vi hittade tre fördelar med en kortare arbetsvecka baserat på resultat från tester som genomförts över hela Europa. Dessa fördelar har en positiv inverkan på både arbetstagare och arbetsgivare.
Enligt en färsk undersökning av SD Worx uppger 44,7 % av de europeiska arbetstagarna att arbetstider och flexibla arbetsarrangemang är de viktigaste faktorerna i beslutet att stanna eller lämna sitt jobb. Ett schema som tillåter en extra ledig dag varje vecka, eller färre arbetstimmar, kan attrahera ett bredare utbud av talanger – och behålla anställda i organisationer längre.
En kortare arbetsvecka, t.ex. med 4 arbetsdagar och 3 dagars helg innebär färre drifttimmar vilket leder till lägre kostnader genom energi- och resurseffektivitet. Försöken med kortare arbetsveckor resulterade i effektivare arbetsprocesser, vilket potentiellt kan leda till högre tidseffektivitet.
Bara för att dina medarbetare arbetar 8 eller fler timmar om dagen betyder det inte att de är kontinuerligt produktiva. Två nyligen genomförda experiment på Island visar att en kortare arbetsvecka ökar medarbetarnas tillfredsställelse utan att det påverkar produktiviteten negativt. Tvärtom ser vi att det ökat i vissa fall. Dessa försök visade också på ett närmare samarbete mellan kollegor – vilket är en extra bonus.
Observera att resultaten av experimenten varierar beroende på land, kultur och sammanhang. Att gå över till en 4-dagars arbetsvecka kan vara en utmaning för en organisation. Det är viktigt att undersöka branschen, individuella arbetssätt, medarbetarroller och arbetsmönster innan man väljer att införa en kortare arbetsvecka.
Tänk på dessa 3 nackdelar med att förkorta arbetsveckan. Du kan sedan proaktivt utveckla åtgärder eller anpassningsstrategier för var och en av dem. Det är särskilt i relation till planering och kommunikation som nackdelarna blir uppenbara.
På vissa arbetsplatser är vissa dagar mer lämpade för arbete på plats, medan andra dagar lämpar sig för distansarbete. Närvaron av för många eller för få medarbetare på kontoret kan skapa utmaningar i balanserade processer.
Lösningen kan vara att säkerställa en transparent och kontinuerlig dialog inom era team – följt av noggrann planering av er personal. Få en överblick över när anställda förväntas vara på plats, utanför arbetsplatsen eller arbeta på distans.
Minskad arbetstid innebär färre timmar för de anställda att nå sina egna och företagets mål, vilket potentiellt kan leda till produktivitetsförlust.
Lösningen kan vara att använda ett konkret ramverk för målsättning, till exempel OKR eller SMART. Det kan göra det lättare att dela upp uppgifter i mer hanterbara mål, främja effektivare planering och bättre överblick.
Den mänskliga hjärnan är begränsad när det gäller koncentrationstid. Ett överbokat eller för långt schema kan leda till minskad produktivitet, minskad avkastning på ansträngning och till och med utbrändhet. I vissa situationer, till exempel inom hälso- och sjukvård och inom utbildning, kan det vara omöjligt för föräldrar eller vårdare att uppnå fyra dagars arbete eller skolveckor.
Lösningen på detta kan vara att starta ett pilotprojekt för en grupp anställda, eller genomföra en begränsad provperiod på några månader. Detta är särskilt användbart om du är osäker på om din bransch och/eller anställdas arbetsmönster är förenliga med reducerade arbetstider eller en 4-dagars arbetsvecka. Samla sedan feedback från dina anställda om vad som fungerar och vad som inte fungerar – och varför – och justera ditt tillvägagångssätt därefter.
Genom experiment och studier utförda i Europa och världen över är det tydligt att kultur, industri och arbetsmönster är avgörande faktorer för om en förkortad arbetsvecka kan fungera eller inte.
En kortare arbetsvecka kan erbjuda attraktiva förmåner för vissa, såsom ökat välbefinnande bland de anställda, högre attraktionskraft för arbetsgivaren och bättre effektivitet. Dessa punkter får inte underskattas i dagens mycket konkurrensutsatta affärsmiljö. Nyckeln till att skörda dessa fördelar är att forma ett eget förhållningssätt till behoven och preferenserna för din bransch, dina anställda och deras unika roller.
Vill du veta mer om hur du kan ta din organisation till nästa nivå med HR och lön? Tveka inte att kontakta oss så hjälper vi dig!
En betydande del av svenska medarbetare drabbas av försenade betalningar och felaktiga löneberäkningar, vilket har konkreta effekter på personalomsättningen. Vår undersökning från 2024 visar tydligt att felaktigheter och förseningar i löneutbetalningar leder till att fler anställda söker jobb på annat håll.
Lönetransparensdirektivet antogs i 2023 av Europaparlamentet och ska vara genomfört senast i juni 2026. Syftet med är att stärka principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Vad kommer direktivet innebära för svenska företag, och hur kan du förbereda dig på bästa sätt?
Hur mycket ledighet har du som anställd rätt till under jul? Kan din arbetsgivare bestämma att du ska ta ledigt trots att du kanske inte vill? I den här bloggposten besvarar vi vanliga frågor och förklarar regler och praxis gällande arbete och ledighet runt jul och nyår.