Permittering och varsel – vi reder ut skillnaden

Under Coronakrisen används ord som permittering och varsel frekvent, ord vi annars ser när större företag har ekonomiska svårigheter eller när politiker vill förändra välfärdssystemet. Under de senaste veckorna har regeringen lämnat in flera ändringsförslag, s.k. propositioner, för att minska en potentiell lågkonjunktur och minska smittspridningen av Coronaviruset (covid-19). Förslagen förändrar tillfälligt betydelsen av flera av de tidigare nämnda orden.

Nedan förklarar vi skillnaden mellan orden och reder ut vad som gäller:

Permittering och varsel

Vad innebär permittering

Permittering uppstår när en arbetsgivare under en viss tid på grund av olika faktorer som t.ex. fallande efterfrågan eller covid-19 inte har ett lika stort behov av arbetskraft för att utföra arbetsuppgifterna. Permittering är den period då arbetsgivaren, utan att anställningen upphör, inte tillhandahåller arbetstagaren något arbete – men den anställde har fortfarande kvar sin anställning. I regel fortsätter lönen att utbetalas under permittering men det varierar (läs mer om korttidsarbete nedan). Det regleras i olika kollektivavtal om arbetstagaren fortfarande har rätt till lön under permitteringen.

Vad innebär varsel

Varsel om uppsägningar innebär att arbetsgivaren vid arbetsbrist varslar dels via Arbetsförmedlingen, dels via den fackliga organisationen.

Enligt främjandelagen ska arbetsgivaren lämna skriftligt varsel till arbetsförmedlingen senast två månader före en driftsinskränkning om minst fem anställda kommer att sägas upp.

Sjuklön

Under de första två veckorna arbetstagaren är sjuk betalar arbetsgivaren en sjuklön på 80 % av arbetstagarens inkomst med avdrag för Karens (20% av den genomsnittliga veckoarbetstiden).

Sjukpenning

Efter att arbetstagaren har varit sjuk i mer än två veckor får hen sjukpenning från Försäkringskassan. Knappt 80 %, av den sjukpenningsgrundande inkomsten, utbetalas, dock max 804 kr per dag. Beloppet betalas ut även under helgdagar.

Åtgärder från regeringen

Korttidsvecka och kortidspermittering

lag (2020:000) med ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

Åtgärder beslutade av Regeringen: anställd arbetar färre timmar, lönen sänks med en bestämd % och staten ersätter arbetsgivaren upp till 100%

Förslaget innebär att arbetsgivarens kostnader minskar och enligt förslaget börjar det gälla från den 16:e mars. Följden blir att staten betalar en del av lönen för arbetstagare som har blivit permitterade p.g.a. coronaviruset.

Hur mycket arbetsgivarnas kostnader minskar beror på hur mycket arbetstiden minskar:

Arbetstidsminskning: 20 %
Löneminskning: 4 %
Minskad lönekostnad: 19 %

Arbetstidsminskning: 40 %
Löneminskning: 6 %
Minskad lönekostnad: 36 %

Arbetstidsminskning: 60 %
Löneminskning: 7,5 %
Minskad lönekostnad: 53 % *

Arbetstidsminskning: 80 %
Löneminskning: 12 %
Minskad lönekostnad: 72 % *

Går att söka stöd för kompetensinsatser

Under 2021 har 800 företag ansök om ersättning för kompetensinsatser för ett belopp som motsvarar 8,3 miljoner (10 maj 2021).

Karensavdraget

Förslaget om det slopade karensavdraget innebär att arbetstagaren får sjuklön/sjukpenning från den första dagen, beslutet gäller retroaktivt från den 11:e mars.

Den anställde behöver själv ansöka om att få tillbaka karensavdraget via Försäkringskassan.

Följande gäller:

• Arbetsgivaren ska göra karensavdrag som vanligt. Den enskilde ansöker sedan om ersättning för karensavdrag på fk.se
• Ansökan görs på ”mina sidor” på forsakringskassan.se
• Om du är anställd ersätts du med ett schablonbelopp på 700 kronor före skatt
• Om du är egenföretagare ersätts du med ett schablonbelopp på 804 kronor per dag före skatt
• Ersättningen betalas ut inom 5 arbetsdagar
• Den som inte har rätt till sjuklön, till exempel arbetslösa och föräldralediga, ska ansöka om sjukpenning direkt och till dessa betalar Försäkringskassan ut ersättning utan karensavdrag**

Sjuklön

Under Coronapandemin står staten för hela sjuklönekostnaden under april och maj, ändringen har förlängts till 31 juli.

Villkor för att lämna ansöka om stöd för korttidsarbete?

1. Företaget måste vara registrerat i Sverige
2. De ekonomiska svårigheter som har uppstått måste härledas till Covid-19
3. Ideella organisationer, aktiebolag, enskilda firmor m.fl. kan ansöka om korttidsstöd
4. Arbetsgivaren kan inte vara på obestånd efter den sjunde april 2020
5. Om det finns kollektivavtal alt. hängavtal måste arbetsgivaren komma överens med facket
6. Om det saknas kollektivavtal alt. hängavtal behöver avtal tecknas med minst 70 % av de anställda, alla ska gå ned lika mycket i arbetstid ***

Nytt besked från regeringen om permittering

I januari gav regeringen ett besked om att företag kan söka stöd för permittering och korttidsarbete under perioden jan- 39 juni 2021. Arbetsgivaren tar 25 % av kostnaden och 75 % hamnar hos staten. Samtidigt får den anställda ha kvar 88 % av lönen och den totala lönekostnaden för arbetsgivaren blir endast 72 %

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd eller LAS som det ofta förkortas till innebär att arbetstagare inte ska kunna bli uppsagda utan en rimlig anledning, dvs. det måste finnas en saklig grund. De vanligaste anledningarna till uppsägning är misskötsel eller brist på arbete.

*Kollega.se – **Försäkringskassan.se – ***Foretagarna.se ****Tillväxtverket

Vill du veta mer om permittering, smittbärarpenning och läkarintyg?

Här kan du läsa mer om Vad gäller för läkarintyg, karensavdrag och sjuklön efter semestern?