Vad gäller för karensavdrag, sjuklön och läkarintyg?
Sjukfrånvaro och arbetsoförmåga är viktiga frågor som påverkar både arbetsgivare och medarbetare. För att hantera dessa situationer har olika regler och förmåner införts i olika länder. I Sverige är karensavdrag, sjuklön och läkarintyg några av de centrala områdena. Ta reda på vad dessa begrepp betyder och hur de påverkar dig.
Vad är skillnaden mellan karensdag och karensavdrag?
Karensavdraget började att gälla den första januari 2019 och ersatte karensdagen. Poängen var att göra ett avdrag som är mer förutsägbart och rättvist mot fler yrkesgrupper. T.ex. så att de som jobbar långa pass inte drabbas hårdare om den första sjukdagen infaller vid ett 12-timmarspass.
Karensavdrag
Med karensavdraget dras det alltid 20 procent av sjuklönen under en genomsnittlig arbetsvecka. Oavsett när på dagen du sjukanmäler dig eller hur många timmar du skulle ha jobbat, så blir avdraget alltid 20 procent.
Sjuklön och läkarintyg
- Om du är sjuk och inte kan arbeta, kan du få sjukpenning.
- I normalfallet kan arbetsgivaren kräva ett läkarintyg efter en veckas sjukfrånvaro.
- Om du blir sjuk igen, behöver du ett läkarintyg från den åttonde dagen i den nya sjukperioden.
Vem betalar sjuklön?
Under de första 14 dagarna betalar arbetsgivaren din sjuklön. Det innebär att din arbetskapacitet är nedsatt p.g.a. sjukdom. När det har gått mer än 14 dagar kan du söka om pengar från Försäkringskassan.
Källa:
Vill du läsa mer?
Gratis guide - allt du behöver veta om semester och semesterlön
Relaterade artiklar
Varför outsourca din lönehantering?
Lönehantering är komplicerat, därför kan det kan det vara klokt att överlämna det till en leverantör. När du överlåter det till en leverantör med god kunskap och expertis, frigör du tid för dig och dina medarbetare att fokusera mer på er kärnverksamhet.
Lönehanteringens inverkan på personalomsättningen
En betydande del av svenska medarbetare drabbas av försenade betalningar och felaktiga löneberäkningar, vilket har konkreta effekter på personalomsättningen. Vår undersökning från 2024 visar tydligt att felaktigheter och förseningar i löneutbetalningar leder till att fler anställda söker jobb på annat håll.
Allt du behöver veta om lönetransparensdirektivet
Lönetransparensdirektivet antogs i 2023 av Europaparlamentet och ska vara genomfört senast i juni 2026. Syftet med är att stärka principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Vad kommer direktivet innebära för svenska företag, och hur kan du förbereda dig på bästa sätt?